BLOGG

BLOGG

  • Maximera mera!

    Vill du få mer för dina pengar när du köper företagsfilm? Det finns faktiskt ett rätt enkelt sätt att uppnå det. Läs nedan hur vi kan hjälpa dig spara pengar på filminspelningar. Maximera inspelningen När företag kontaktar oss för att göra film så vet de oftast vad de vill ha: En reklamfilm, kanske några porträttfilmer, eller liknande. So far, so good. När vi sedan gör själva filminspelningen så blir det mycket jobb, och det tar mycket tid. Det är planeringsmöten, förproduktion, fler möten, det är kanske en resa till inspelningen, inspelningsdagar och redigering. Allt för att leverera bästa möjliga produktion för vår kund. Men för att få så mycket film som möjligt för pengarna kan det vara en idé att ta idéprocessen ett steg längre. Gör mer av det inspelade materialet! Det är tämligen enkelt för oss att anpassa det inspelade materialet. Säg att vi har planerat en tvåminuters företagsfilm om en av era anställda eller ert företag. Den filmen är perfekt för er hemsida, men den är alldeles för lång för sociala medier. Istället kan vi klippa ner den till en 30-sekundersversion som har större chans för spridning och likes. Se där! En film blev två filmer, utan behov av extra inspelningsdagar. Ett annat scenario kan vara att kunden vill ha fyra personporträttfilmer. Detta kan då resultera i fyra kortfilmer, i vardera två olika versioner. Dessutom kan det bli en en best-of-film, där vi tar det bästa ur varje film, lägger på stämningsfull musik och en bra VoiceOver och BAM! Du har nu en grym reklamfilm som visar dina anställda på ett ärligt och kostnadseffektivt sätt. Case: En film blev flera filmer För inte så länge sedan gjorde vi en film för Bageri Leve. När filmen var färdig så märkte vi att vi hade mycket snyggt, oanvänt material kvar. Sådant som gör lite ont att lägga i papperskorgen. Så vi funderade på om vi kunde göra mer av materialet. Resultatet blev nya unika filmer, utan att behöva filma nytt material. Kostnadseffektivitet de luxe. Sådana där korta filmer är perfekt för Instagram och Facebook. Så, nästa gång du planerar en filminspelning, lägg gärna in lite extra luft i schemat för att ha tid att filma lite extra material. Det kan visa sig vara ett smart drag: Plötsligt får du mer, och bättre, film för pengarna. Och när ni ändå är igång med en filminspelning – passa på att ta lite stillbilder som kompletterar perfekt till filmen som ni kan använda på hemsidan eller era sociala medier.                

  • Från kaffedöd till smørrebrød

    Jag träffade Björn Almér första gången 2006. Då hade han precis startat cafékedjan Barista, och jag var där för att porträttera honom för ett magasin. Jag minns mötet väl, trots att det gått 12 år. Vi träffades på Baristas nyöppnade café på Södra Förstadsgatan i Malmö, och jag minns att Björn tog sig tid att svara på alla mina nyfikna frågor: Hur är det att starta företag? Hur får man startkapital? Vilket material är det i bordsskivorna i caféet? Som Tomas Ledin sjöng på 90-talet: Jag bubblade av frågor. Björn log. Den ofrivillige entreprenören Anyway. Att starta cafékedja är ju en rätt grandios uppgift och kräver en riktigt erfaren entreprenör för att lyckas. Trodde jag. Björn berättade att han var förstagångsföretagare. Men att han däremot var erfaren i cafébranschen – han hade tidigare varit VD på Espresso House. Han hoppade av när ägarna för Espresso Houses inte ville lyssna på Björns snack om rättvisemärkt och ekologiskt och så startade han Barista istället, bara så där. Det nya företaget Snabbspolning fram till i våras: Barista ansökte om rekonstruktion, och senare om konkurs. Björn hade lämnat företaget redan ett år tidigare. Och när nu Barista låg på dödsbädden var Björn redan i färd med att starta nästa företag: The Smørrebrød Company. Då hörde Björn av sig till oss på Apelöga. Han hade läst vårt blogginlägg om att vi ville investera i startups och frågade om vi ville jobba med honom. Det ville vi förstås. Så vi plåtade smarriga smörrebröd i vår studio. Och där någonstans föddes en idé om att berätta Björns story, från Barista till The Smørrebrød Company, på något sätt. YouTube-serien ”Svenska Startups” Vi landade i idén att göra en YouTube-serie med korta avsnitt om entreprenörer. Vi gav serien namnet ”Svenska Startups” och Björn Almér var given till pilotavsnittet. Så, hur går det egentligen till att starta företag? I videon nedan delar Björn med sig av sina tips och erfarenheter. Vill du veta mer hur Apelöga samarbetar med startups? Läs mer här. Och har du synpunkter och/eller idéer kring startups, entreprenörskap, fotografi eller något helt annat, maila mig gärna!

  • 5 tips för bättre porträtt

    Yo, yo, yo! Ni som följer oss på Instagram såg den här videon för ett tag sedan. I den ger vi 5 tips för hur man kan ta bättre porträtt. Se filmen här, och få en recap i punktform nedanför. 1.Tänk på ljuset (undvik Batmanbrillor) Det första tipset handlar om ljus. Because of obvious reasons – inget ljus, ingen bild. Det finns oändligt mycket att säga här, men vi valde att prata om sol vs. skugga. Alltför hårda skuggor, en kisande modell och batmanbrillor (när hela ögonpartiet är skuggat på grund av att solen står för högt) är bara några av de problem man kan stöta på, när man fotar i för starkt solljus. Vi rekommenderar att, om man känner sig osäker på hur man ska jobba med solljuset till sin fördel, är det bättre att gå in i skuggan. Du får ett jämnare, mjukare ljus och modellen har lättare för att slappna av i ansiktet. Då kan det se ut så här:   2. Hitta en lugn bakgrund För att få maximalt fokus på din modell, så föreslår vi att du hittar en bakgrund som inte är för stökig. Det kan till exempel vara en helt vanlig vägg i en rolig färg eller några gröna buskar i oskärpa. Försök att göra det så okomplicerat som möjligt och lägg din fokus på att få bra uttryck från modellen istället. Så här: 3. Testa ovanliga vinklar Tips nummer tre handlade om att testa lite udda vinklar. Med det menar vi att ett porträtt inte alltid behöver vara taget i ögonhöjd. Testa lägg dig ner på marken eller fota uppifrån. Kanske be modellen vända sig i profil eller beskär ansiktet så att bara ögonen och upp kommer med i bild. Fritt lek! Ibland kan det ovanliga bli oväntat bra.   4. Dra ett skämt! Känner du att du skulle vilja få modellen att le eller skratta, men märker att att det inte går så bra, ja då kan du pröva att dra ett skämt. Ofta är det de sämsta skämten som folk skrattar mest åt, för att de är så dumma. (Kolla in skämtet i videon ovan, det är så dåligt att du inte kan låta bli att le…) Ett annat tips kan vara att be modellen att fejkskratta och som resultat av det brukar personen ofta börja skratta på riktigt, för att det känns konstigt. Här gäller det verkligen att läsa av sin modell, men var inte rädd för att spela lite pajas, det är värt det om du får bilden du ville ha!   5. Våga vägra många blixtar Sista tipset! Det här är riktat till dig som ska fota med blixtljus. Om du inte van blixtfotograf kan det kännas lite läskigt och många tror att man behöver många blixtar. Vi håller inte med. Vi fotar nästan alltid med bara en blixt, oftast med en softbox på. Experimentera runt, slå blixten i väggen för att imitera fönsterljus eller rakt på för ett hårdare ljus. Tänk bara på att inte ha den för högt (risk för fula skuggor) eller för lågt (ljus underifrån är inte bra för någon). Ta ett varv med blixten runt din modell och se vad som passar bäst. Har ni frågor eller kommentarer angående det här, tveka inte att höra av er! Vi svarar på era frågor och ger gärna fler tips. Har du testat några av tipsen, eller kanske allihopa? Berätta hur det gick! Lycka till!

  • Konsten att sälja en bostad med rätt bilder

    För en tid sedan fick jag en förfrågan från en mäklarfirma. De ville undersöka om de med hjälp av retusch kunde förbättra sina annonser. Detta för att de upplevde att de ofta fastnade: Om bilderna inte upplevdes tilltalande, så kom för få besökare på visningarna. Det läggs idag mycket tid på styling inför en bostadsförsäljning då de flesta har förstått vikten av att inte bara sälja en bostad utan även en känsla. Men vad händer när ägaren till den där övermöblerade och ljusfattiga lägenheten, med orangea medaljongtapeter, tvärvägrar att investera i citroner och kuddfodral? Jo, utöver att fotografens jobb blir dubbelt så svårt så står även mäklaren där med ett objekt som inte säljer sig själv och som inte drar några spekulanter. Jag fick själv erfara denna problematik när det var dags att sälja vår lägenhet. Vi hade förvisso både tulpaner, fruktfat och helvita väggar, men trots detta kom mycket färre spekulanter än förväntat. Här var inte felet bostaden i sig utan att bilderna skickade fel budskap. På fotona gestaltades en intetsägande, opersonlig lägenhet där man missade att plocka upp de detaljer som satte det viktigaste – helheten och detaljerna tillsammans. Resultatet var att målgruppen blev alldeles för smal.      Vi tvingade till oss nya bilder, som utformades efter min input. Plötsligt blev det fart på visningarna. Och ni kan gissa om jag blev trött över att inte ha blivit lyssnad på från början… Vad lär vi oss av detta? Jo, att känslan i bilderna är viktiga! Vad som visas och hur det visas. Bildens förmåga att snabbt påverka människor ska inte underskattas. Vi måste hjälpa människor att visualisera sig själva i det vi vill sälja. Kom ihåg att vi bara har några få sekunder på oss att konkurrera om uppmärksamhet i ett medieflöde. En bra text blir ännu bättre tillsammans med bra bilder. Så, till alla som funderar på att investera mer i bildmaterial säger jag bara: Gör det! Här är exempel på hur samma kök kan gestaltas på två olika sätt. Bild1 är före och de följande efter från nya fotograferingen. Poängen: bild 1 var först den enda bilden från köket. Hårfin skillnad kan en tycka, men hade bild 1 varit bra helt ensam?   Sluttips: fixa bort brödsmulor, skoavtryck i hallen, gamla löv på balkongen och allt annat som ger ett störande intryck.

  • Det är jag som är Apelögas nya praktikant – Gina

    Jag heter Gina, och är Umeåbon som valde efter många års hit-och-dit flyttande att söka mig till Malmö och Apelöga för att göra min slutpraktik. Varför det blev just Malmö skyller jag delvis på min sambo som härstammar från trakten och alltid längtat tillbaka men även för att det är en härlig stad att bo i som dessutom växer och har mycket trevligt att erbjuda. Vad jag studerat? På Fotoskolan STHLM, ”Visuell Kommunikatör Fotograf” hette utbildningen och var alltså helt färsk när jag började hösten 2016. En utbildning som har passat mig som handen i handsken där stillbild och rörlig bild kombineras med diskussioner om visuell kommunikation, arbete med att tolka kundbriefer, vad en bra moodboard ska innehålla och hur man kan lägga upp ett ambitiöst treatment för filmproduktion. Jag ser fram emot att få sprida energi på kundplåtningar, assistera och fotografera allt från ”in-action-bilder” på företag till kontrollerade stilleben i studion samt bidra med nya apelögon på saker och ting. Komma med de där idéerna och förslagen som en färsking kan göra. Nu har jag varit på plats i tre veckor och redan hunnit medverka i en ”bakom-kulisserna-film” då Viktor fotograferade personalporträtt på mig, medverkat i studion när vi plåtade produktbilder för det nystartade hudvårdsmärke RIYA samt när vi fotograferade för smarriga The Smørrebrød Company. Eftersom att det är fredag så vill jag passa på att önska en trevlig helg så ses vi snart igen i våra sociala kanaler! Och om ni missat så är vi väldigt underhållande på Instagram Stories, så klicka er in och följ @apeloga så ses vi där eller på Facebook om ni föredrar det! Vi hörs! Just det, ifall ni vill se när jag blev plåtad av Viktor så kan ni se det här: Här nedan bjuder jag på lite bilder! Dessa bilder i detta kyliga vinterlandskap fotograferades i Umeå, december 2017. Publicerat i Sisters In Law Magazine.       Studiobilder plåtade i Stockholm, februari 2018.     Ett samarbete med modellagenturen Le Management, mars 2018. Jag var hemma hos bloggaren Rebecca Fredriksson och fotograferade porträtt men även hennes fina vardagsrum. Bilderna publicerades senare i Veckorevyn.   / Gina.

  • Att fika med en främling

    För snart åtta månader sedan startade jag ett nytt projekt – ett fika-foto-projekt. Som Malmöbo i trettioårsåldern kände jag att jag mest rörde mig i min egna lilla bubbla. Jag umgås med människor som är ganska lika mig, andra fotografer, människor med samma intressen, i samma ålder eller med liknande bakgrund. Lite tradigt när man börjar tänka på det. En av Malmös styrkor är att det är en mångkulturell stad – här ryms alla. Det här vill jag visa genom att låta främmande Malmöbor bjuda hem mig på fika och sedan ta ett porträtt av dem. Jag har nu blivit bjuden på fika hemma hos en handfull personer. Inför varje tillfälle var jag nervös, men alla fikastunder har varit över förväntan. Jag förundras över hur öppna människor kan vara trots att vi inte känner varandra. Det är fint. Vad projektet ska resultera i är jag inte helt klar med, men jag tänker en bok. Eller en utställning. Eller både och. Men innan jag är där ska jag fika lite mer. Hör av dig om du vill ses över en kopp kaffe, eller tipsa om någon som du tycker ska vara med i mitt projekt!            

  • Apelöga vill investera i din startup

    Jag har hållit med fotografi i över 20 år, och jag har jobbat med företagsfotografi i minst 10. Men det var först häromåret som jag insåg hur viktigt fotografi faktiskt är för ett företag. Det hände närmare bestämt i juni 2017 när jag behövde bilder till mitt nystartade köksföretag. I slutet av 2016 tog jag ett steg tillbaka på Apelöga. Några månader senare drog jag igång ett nytt företag, Skandinaviska Shakerkök, som jag nu driver parallellt med Apelöga. (Hur jag hamnade i just köksbranschen har jag bloggat om på gottjobb.se, för den som är intresserad.) Hursomhelst. Ett nytt företag måste marknadsföras. Syns du inte, finns du inte, sägs det. Men faktum är att det inte räcker med att synas. Du måste synas på rätt sätt. För mitt nya företag, som ville marknadsföra premiumkök, handbyggda av massivt trä, så var det oerhört viktigt att bilderna var i samklang med det premiumvarumärke jag försökte skapa. Kort sagt: Jag behövde riktigt bra bilder för att kunna vara trovärdig för kunderna. Som tur var för mig så löste det sig rätt lätt: Jag kunde plåta en del själv, och jag fick hjälp av mina kollegor på Apelöga att plåta andra bilder och en kundcasefilm. Det finns fördelar med att äga en fotobyrå… För hur hade det gått annars? Då hade jag behövt betala kanske 50 000 – 200 000 kronor för samma material. Och som nystartad hade jag definitivt inte de pengarna. Moment-22 för en startup Det var då jag insåg det moment-22 som många nyföretagare sitter fast i: 1. De har inte råd att marknadsföra sig med rätt bilder och filmer, eftersom de är i uppstartsfasen. 2. Eftersom de inte marknadsför sig på rätt sätt bygger de inte sitt varumärke. 3. Utan varumärkesbyggande blir det låg försäljning. 4. Utan försäljning finns det inga pengar över till marknadsföring. Repeat. Jag, med min bakgrund, hade turen att slippa detta moment-22, och kan nu ett halvår senare se hur orderlistan för Skandinaviska Shakerkök börjar fyllas på, tack vare lyckad marknadsföring under hösten. Vi hjälper ditt nya företag Ur detta föddes en idé på Apelöga: Tänk om vi kunde ”sponsra” startups med gratis fotograferingar och filminspelningar, och få betalt först i efterhand när företagen tagit fart? Apelöga har ju indirekt redan hjälpt ett företag, mitt Skandinaviska Shakerkök, att komma igång. Nu vill vi hjälpa fler. Idén är att vi i Apelöga plåtar och filmar gratis åt ditt företag. Ungefär som en investerare stöttar ett företag, men istället för pengar investerar vi med vår arbetsinsats. I gengäld får vi betalt när, och om, ditt företag tar fart. Intresserad? Om du driver en startup som behöver bild- och/eller filmmaterial, så kan du höra av dig till oss. Vi är särskilt intresserade av startups med stor tillväxtpotential, men vi är öppna för det mesta. Anmäl ditt intresse genom att maila adam.haglund@apeloga.se. Berätta lite om ditt företag och din affärsidé, och varför du vill jobba med oss. Om intresset är ömsesidigt bokar vi ett möte. Sedan, om vi tror på din idé, så inleder vi ett samarbete. Då får juristerna göra sitt, så att vi kommer fram till ett avtal som känna bra och rättvist för båda parter.

  • 5 “F” för bättre bilder

    Det finns mycket man inte kan påverka som fotograf men också en hel del som man faktiskt kan styra över. Nedan har jag samlat några korta tips för att effektivisera arbetsflödet. Med lite struktur, rutin och en stor nypa kreativitet hoppas jag dessa “F” kan lyfta ditt bildskapande, oavsett vilken din yrkesroll är. 1. Förbered i kameran Ett bra förarbete är A och O. Lägg lite extra tid på förberedelse av din bild, oavsett om det är en uppställd scen eller ett ögonblick. Försäkra dig om att du har en harmonisk komposition, att inga onödiga saker syns och undvik röriga mönster och bakgrunder som stjäl uppmärksamhet från ditt huvudobjekt. Kanske har du möjlighet att jobba med stämningshöjare redan från början? Recept på starka faktorer kan till exempel vara fint motljus, en överstrålning eller suddiga objekt i förgrunden. 2. Fixa färgen När du påbörjar efterbehandlingen är ett tips att sätta färgen först och inte fastna i detaljer. Skapa den känsla du vill ha med övergripande korrigeringar i toner, kontrast och ljus. Eventuellt kan du använda dig av en referensbild som du gillar för att försöka efterlikna dess färgkomposition. Ett hett tips är att alltid jobba upp alla bilder under förloppet, så att inte en är helt färdig och en annan inte ens påbörjad ifall något oförutsägbart skulle ske. 3. Forma Skapa harmoni i bilden genom att dämpa sådant som sticker iväg i form. Det kan till exempel vara en tröjkant eller en test med hår som behöver puttas in, göras rundare eller smalnas av. Ju mer du jobbar med detta kommer du träna ögat att se vad som behöver göras. 4. Förenkla Gör bilden så behaglig som möjligt att titta på. Städa bort sådant som stör balansen och som drar blicken till sig. Genom att jobba med ljus och mörker kan du göra ett flammigt objekt mer stillsamt och rent. Du kan också i detta skede göra mer lokala förändringar för att framhäva detaljer genom ljussättning eller till exempel lite extra skärpa. 5. Finputsa Innan du avslutar för leverans bör du gå över och kontrollera ditt arbete. Gör en kvalitetscheck och försäkra dig om att du inte har slarvat. Växla hela tiden mellan in- och utzoomat för att få en bra översikt. Jämför bilderna mot varandra om du har fler än en. Synkar alla toner? Är alla viktiga toner sanningsenliga (t.ex. gräs, himmel och eventuella signaturfärger)? Utför dina sista små justeringar och förbered bilderna för sitt slutmedium. PS. Glöm inte att spara frekvent, ⌘+S ska vara din bästa vän. Hoppas att vår lilla lathund kan vara till nytta. Har du några fler frågor är det bara att skriva ett mejl till mig. Vi hörs!

  • Hur en plats inspirerade en fotografering

    Jag har kört på Sofieldalsvägen i Oxie otaliga gånger, och varje gång kör man förbi en liten hage med får, vari det ligger två döda träd. Det ser ut som att det är en blixt som slagit ner, men jag är inte helt säker. Varje gång, ser jag de här träden, och varje gång har jag tänkt: jag måste fota där. Vad gör man om man har en plats man så sjukt gärna vill fota på, men vet inte riktigt vad eller hur? Jag ville inte fota vad som helst, eller vem som helst där. Det skulle kännas rätt, jag ville inte ”slösa” platsen liksom. En dag när jag gick på H&M och kollade rean, såg jag Jessica. Hon kollade också på rean och jag tyckte hon var skitcool. ÄR skitcool. Så jag samlade lite mod, och gick fram för att fråga om jag fick lov att fota henne en dag, sa att jag inte hade någon idé just nu, men att jag ville skriva om jag fick en. Som ni kanske redan gissat så slutade det hela med att jag fotade henne på den här platsen jag nyss berättat om. Det kändes nästan lite läskigt först, jag hade ju gått och tänkt på den här fotografering så länge och ville inte att det skulle bli dåligt. Jag ville att platsen skulle få spela en stor roll, men det var lika viktigt att den inte fick ta över Jessica. Det bästa sättet att lösa såna här saker på, när två saker är lika viktiga, är att låta dem interagera med varandra. Jag ville liksom inte att Jessica bara skulle stå vid ett träd eller på en gräsplätt. Hon fick både gå, stå och ligga på trädet. Hon fick springa ut ur bilden, lägga sig i gräset och klappa några får. Hon fick vara en del av platsen helt enkelt, som om det var ett andra hem. Inför plåtningar som denna, gör jag alltid en moodboard. Jag letar upp bilder som inspirerar mig, både gällande styling, posering och känsla. Det gör allting mycket lättare, både för mig och modellen, när jag har en tydlig plan. Ibland kan jag till och med hitta på en karaktär som jag vill att modellen ska spela – det är inte alltid det funkar eftersom det kräver att modellen måste vara bekväm med att skådespela lite, men det kan ge bilderna mycket mer känsla. Jag vet att det kan vara svårt att fotografera människor man inte fotat förr, eller som är väldigt ovana framför kameran. De enda tipsen jag kan ge här är att practise makes perfect, och att du vet vad du vill. Om du är osäker, blir modellen också osäker. Så här blev bilderna i alla fall, själv är jag riktigt nöjd. Vad tycker ni?             Har ni själva haft någon liknande upplevelse, frågat någon på stan? Har ni själva en plats som ni bara sitter och väntar på att få använda, tills rätt tillfälle uppenbarar sig? Hur tänker ni när ni är ute och fotar? Let’s talk about it!

  • Är du lika modig som Ica?

    Vi marknadsför ofta Apelöga som en byrå som fotograferar i en dokumentär stil. Det syftar till att våra bilder ska kännas äkta, även om alla situationer som fotograferas inte är det. Oftast är det en kontrollerad verklighet som efterfrågas av våra kunder. Det krävs mod av ett företag att våga beställa äkta dokumentära bilder, att visa verkligheten som den faktiskt ser ut. Det finns alltid en risk att dokumentära bilder inte blir perfekta. Kompositionen kanske inte blir optimal, mångfaldsaspekten kanske inte blir tillgodosedd och skärpan kanske inte är hundraprocentig. Det en dokumentär bild mister i perfektion vinner den i trovärdighet. Vi lever i verkligheten och vet hur den ser ut. Även på bild. Det tillrättalagda skapar en onödig distans. Vågar vi däremot visa våra skönhetsfläckar vinner vi respekt och skapar samförstånd – tillit byggs inte av att sätta upp fasader utan att bryta ner dem. Bilderna i det här inlägget är fotade på uppdrag av Ica och ska ingå i en bok som uppmärksammar att företaget fyller 100 år. Ica har vid upprepade tillfällen betonat vikten av att bilderna ska vara dokumentära, visa vardagsrealism och äkta känslor. Vårt uppdrag, som är pågående, är att fotografera Ica-butiker och handlare runt om i Sverige. Varje fotograferad butik har något speciellt som vi hänger upp storyn på, men utöver det fotas allt intuitivt. Vår utmaning som fotografer är att vi aldrig på förhand vet vad som kommer att utspela sig och vilka bilder vi kommer att ta. Det som händer det händer och allt vi kan göra är att vara beredda. Att fotografera dokumentärt är en konst i koncentration, det gäller att placera sig rätt och efter bästa förmåga försöka förutse ett rörelsemönster. En bild kommer som en snigel, men försvinner som en blixt.                  

  • Från råfil till färdig produkt

    Som retuschör kan det ibland vara klurigt att motivera varför mitt arbete verkligen behövs. Det är lätt att missa vad som faktiskt händer i efterbehandligen när man normalt bara får det färdiga materialet presenterat för sig. Vad sker när fotografen trycker på knappen och hur stor påverkan har komposition och timing? Givetvis är dessa faktorer helt avgörande för det som skapar en bra bild – men det är inte allt. Tänk dig att äta en fastlagsbulle med alldeles för lite grädde. Det smakar förvisso ganska gott men det är liksom inte… en riktig fastlagsbulle, utan bara en torr bit bröd med för lite fyllning. Så där är det med retusch också. Man har en jättebra bild från början men med det digitala hantverket blir slutresultatet istället en sjukt god bakelse med både grädde och florsocker på toppen. Många bildbeställare har en tendens att vara lite rädda för ordet ”retusch” eftersom det för vissa klingar dåligt och lätt förknippas med överarbetat material med låg kvalitet. De är rädda att tappa sin grundkänsla i bilden och därmed också äktheten. Här vill jag bevisa motsatsen. En bild kan behandlas på så många olika sätt och i helt varierande grad. För mig handlar bildbehandling alltid om att försöka förstärka råmaterialet. Att framhäva dess fördelar och dämpa det som är mindre bra. En duktig retuschör kan med sitt sätt att arbeta medvetet styra betraktaren till en specifikt del i en bild och dra uppmärksamhet ifrån en annan. Det kan handla om allt ifrån ton och färgsättning till att jobba med ljus eller betydligt mer avancerad teknik. I stort handlar efterbehandling om att städa, forma, förbättra och ge feeling. Allra helst ska det inte synas att man har varit där och justerat (om inte det är önskemålet såklart). Vi skulle helt enkelt kunna kalla en retuschör för en digital Ninja. Bara med en svart penna i handen istället för annat valfritt dödligt föremål. Extra roligt är det när vi får uppdrag där kunden vill gå lite utanför boxen och ger oss fria händer. Det är då det allra bästa och kanske mest oväntade resultatet kan bli till. Tillsammans med Telavox gjorde vi just en sådan studiofotografering som ni kan se nedanför. Här ville kunden ha olika färger på fonden så vi bestämde oss att använda en vid fotograferingstillfället för att sedan göra resten i datorn. Gänget här är alla tjusiga bullar från början – men med lite färgglad grädde och en handfull florsocker så blev resultatet en riktigt härlig go’fika! (Dra i reglagen över bilderna för att se före och efter) Så, för att summera – ja, efterarbete behövs och allra bäst funkar det när man ingår i ett bra team där alla är specialister inom sitt område. På Apelöga redigerar fotograferna en stor del av sina bilder själva men det är när vi samarbetar som resultatet blir top notch! Ni vet väl att vi gör rena retuschjobb också? Intresserade? Skicka ett mejl till mig!

  • Jag är Apelögas nya fotograf – Rebecca

    Tisdag 5/9 kl. 08.30, påminnelse från Googles kalender – ”Om 30 min. 09.00 – 10.00 Skriv blogginlägg om dig själv.” Justeja. Skriv blogginlägg om mig själv. Jag måste ju berätta för er vem jag är och vad jag gör. Det bestämde vi på måndagsmötet. Men hur gör jag det? 09.39, anteckningarna är fortfarande tomma. Nu har jag bara 21 minuter på mig att bli färdig innan ”10.00 – 11.00 Redigera bilder till blogginlägget”. Jag tänker att jag kanske borde börja med ett hej, mitt namn är Rebecca Gustafsson. Jag är fotograf – just nu på Apelöga som vikarie för pappalediga Christian. Jag är kaffedrickare och kokosälskare, är sjukt bra på att skratta och tycker extremt få saker är pinsamma – det har min pappa lärt mig. Jag är dotter till Hans och Berit, som alltid trott på mig, även när jag inte själv gjorde det. Jag vill ta bilder som får folk att känna något. Jag är bäst på mode, porträtt och trivs även bra i Apelögas bildspråk. Jag visar min starkaste sida i naturligt ljus på location, men tackar aldrig nej till att experimentera med blixtar i studion. Jag vet också att jag växte upp i Höllviken, med fyra syskon och en hund. Sen gick jag ett mediagymnasie i Lund och en fotoutbildning på Jylland i Danmark. Jag praktiserade ett år på Apelöga och sen tre månader på Grönland (vilket för övrigt var en skitcool upplevelse). Jag jobbar hårt för att få resultat jag är nöjd med och är definitivt min största kritiker. 10.00 Nu måste jag sluta skriva, men jag tycker ändå jag hann få med det viktigaste. Ska vi titta på lite bilder nu? Finns det något ni undrar över, är där något ni är nyfikna på? Har ni en idé ni vill sätta i liv, eller vill ni bara snacka lite – jag är tillgänglig via mail, telefon, alltid över kaffe och kan fraktas över land och rike.