Är du en bluff? Jag också.

Är du en bluff? Jag också.


Det gick ett sus genom aulan. Rektorn hade just berättat att en av eleverna i salen inte borde vara där. Denna person hade blivit antagen på felaktiga grunder och sedan gått en hel termin på falska premisser. Utan att någon visste. Men nu var det uppenbart att eleven inte alls uppnådde krav som ställts. 

“… antagen på felaktiga grunder…”

Alla undrade: Vem var eleven som inte borde antagits?

Efter samlingen blev eleverna tillfrågade, en och en, om vem de trodde det var. En majoritet av dem svarade likadant:
Jag.
75% trodde att det var de själva som var den felande eleven.

I själva verket hade inget misstag begåtts, alla elever var korrekt antagna. Det hela var bara ett psykologiskt experiment som ville undersöka The Imposter Syndrome.

På svenska: Bluffsyndromet.

 

Att känna sig som en bluff

“Du känner på dig att du snart blir avslöjad.”

Sannolikheten är stor att du som läser detta känner igen dig i detta:
Att du någon gång känt dig som den som egentligen inte passar in. Att du inte alls är säker på att du kan göra det du säger att du kan.

Du känner på dig att du snart blir avslöjad. Att någon snart ska syna din bluff.

Bluffsyndromet – att känna sig som en bluff utan att faktiskt vara det – är en rätt vanlig företeelse. Och det har sina konsekvenser.

Det är ett lömskt syndrom som tittar fram genom ditt undermedvetna. Det är detta syndrom som är orsaken till att du tycker att det är jobbigt att löneförhandla – jag är ju egentligen inte värd det här, säger det undermedvetna.

Och det är bluffsyndromet som är orsaken till olika former av självsabotage. Du sätter upp orealistiskt höga mål, som du misslyckas med att nå. Ditt undermedvetna nickar då belåtet, det var ju det jag sa, du bara bluffar.

Groucho Marx sägs ha blivit inbjuden att bli medlem i en mycket exklusiv klubb, men tackade nej med motiveringen:

”Jag vill inte vara med i en klubb som kan acceptera sådana som jag som medlemmar.”

Så ter det sig, bluffsyndromet.

 

Fake it til you make it

Jag är en av alla som emellanåt lider av bluffsyndromet. Till exempel: Flera gånger har jag accepterat fotouppdrag som jag egentligen inte behärskat. Men för att inte bli avslöjad var jag tvungen att lösa det ändå.

Det är en fake it til you make it-inställning, som förvisso är effektiv. Apelöga är ett bevis på det. En anledning till att Apelöga är framgångsrikt idag är för att vi i början låtsades att vi var framgångsrika. Annars skulle vi aldrig ha fått våra första kunder.

Men fake it til you make it det är samtidigt en inställning som underblåser känslan av att vara en bluff.

“… att  pengar i förskott för något som vi inte har gjort än, ja, det är prestationsångestskapande.”

Vårt projekt nuvarande stora projekt med M1 Fotografiskt Center är en sådan grej. Ibland känns det som att jag inte har en aning om hur vi ska lösa alla problem vi ställs inför. Men andra dagar löser det sig ändå, trots allt. Och så rullar det på.

Häromdagen fick vi beskedet om att M1-projektet tilldelats ännu ett stort stipendium. Vi har nu totalt sett samlat ihop den första miljonen av finansieringen.

Men, att pengar i förskott för något som vi inte har gjort än, ja, det är prestationsångestskapande. Och en perfekt grogrund för bluffsyndromet.

 

Erkänn allt!

Ett botemedel mot bluffsyndromet är att erkänna allt. Inte låtsas som att du har koll på allt, istället låta sprickorna synas.

Om du inte har en vacker fasad att gömma dig bakom, så finns det inget att bluffa om.

Det är därför jag emellanåt här i bloggen delar med mig av mina misslyckanden. Jag vill inte behöva låtsas vara något jag inte är.

När jag skriver detta gnager det i mig. Jag måste erkänna:
Historien i början av detta inlägg är delvis påhittad.

Eller nja, jag har läst om ett sådant experiment, någon gång någonstans. Men nu när jag googlar hittar jag det inte. Så jag hittade på några detaljer, delvis med hjälp av denna artikel, och dramatiserade en aning.

Men faktan stämmer. 75% av eleverna, i det här fallet Harvard Business School-studenter känner sig som bluffare. Och de är långt ifrån ensamma.

 

Om du gillar den här bloggen: Skriv upp din mailadress nedan, så får du alla blogginlägg direkt till din mailbox. Ett inlägg i veckan, om bilder och business.

Apelöga hjälper företag att skapa effektiv visuell kommunikation med hjälp av foto och film.
Läs mer här.

 

 

Artikelskribent:
Adam Haglund

Lämna ett svar