Därför prokrastinerar du

Därför prokrastinerar du


I början av maj gick cirkulationspumpen sönder.

Sådant händer när man bor i hus. Saker går sönder.

Jag suckade. Vad är en cirkulationspump? Och hur lagar man den?

Min far upplyste mig om att cirkulationspumpen gör att det uppvärmda vattnet går ut i husets element. Utan pump, ingen värme.

Men det var ju varmt ändå (detta hände i början av sommaren) och vi kunde klara oss utan uppvärmning. Det kan vänta till hösten, tänkte jag. Då skulle jag lösa problemet.

“Och så fortsatte det. Jag sköt upp problemet, gång på gång. Och för varje gång kändes det lite jobbigare.”

Och sommaren kom och gick.

Framåt sensommaren, när det började bli kyligt, kunde jag vakna jag mitt i natten. Tankarna satte igång. Cirkulationspumpen! Måste fixa! Men hur? Orkar inte! Gaaah…

Och så fortsatte det. Jag sköt upp problemet, gång på gång. Och för varje gång kändes det lite jobbigare.

Så kom hösten med en föraning om att det snart skulle bli kallt på riktigt. Jag tog ett djupt andetag och tog tjuren vid hornen:
Googlade ”Malmö cirkulationspump”.
Fick träff på ett serviceföretag.
Skickade ett mail, ringde ett telefonsamtal, och så var en tekniker bokad.
Teknikern kom och på ungefär en kvart var jobbet gjort.
Ny pump på plats och varmt vatten cirkulerade återigen i elementen.

Så lätt var det alltså att få pumpen fixad.

Men varför var det så svårt att få tummen ur?


“Just do it” funkar inte

“Om det bara var att ”just do it” så skulle det ju redan varit gjort.”

En av mina inspirationskällor online, bloggaren och podcastaren Michael Hyatt, efterlyste häromveckan tips på att komma tillrätta med prokrastinering. Varför skjuter vi upp saker som kan göras nu? Vad kan vi göra åt det?

De flesta läsartipsen var i linje med ”just do it”. Fyndigt kanske, men det löser inte problemet. Om det bara var att ”just do it” så skulle det ju redan varit gjort.

Prokrastinering kan vara svårt att få grepp om. Något i oss gör att vi skjuter upp en uppgift. Men varför? Och varför upptäcker vi i efterhand att det var betydligt lättare än vi räknat med? Som i fallet med min cirkulationspump. Det var extremt enkelt fixat (om än oväntat dyrt).

Vad är grejen? Varför prokrastinerar vi även enkla sysslor, när vi vet att vi istället borde ta tag i dem direkt?


Var snäll!

Bästa analysen av prokrastinering jag hört fick jag via podden ZenFounder. Podden görs av Rob, som är startup-entreprenör, och hans fru Sherry, som är psykolog. Utifrån sina olika perspektiv tacklar de entreprenörens problem i sin podcast.

“… du att skuldbelägger dig själv för att du inte gjort vad du borde. Resultatet: Ännu mer dåliga känslor…”

I avsnitt 3 pratar de om prokrastinering. Sherry beskriver det kortfattat så här:

1. Om uppgiften framför dig framkallar en dålig känsla – den känns övermäktig, obekväm, eller bara tråkig – så vill du helst slippa den. Risken för att du väljer att prokrastinera är hög.

2. När du prokrastinerar tenderar du att skuldbelägga dig själv för att du inte gjort vad du borde. Resultatet: Ännu mer dåliga känslor knyts till uppgiften som prokrastineras.

3. Eftersom du nu känner ännu mer obehag inför uppgiften, prokrastinerar du igen. Och igen.

Det blir en negativ spiral och inget blir gjort.

Lösningen?
Att vara lite snäll mot dig själv.
Och att reflektera över olustkänslorna du upplever (jag bloggade om hur man gör detta förra veckan). Och inse att det förmodligen inte är så farligt trots allt.

Om du frågar dig “Hur svår är uppgiften egentligen, och var finns hindren?” så minskar genast ångesten. Och det är det som är målet: att minska känslan av olust inför uppgiften. Då minskar risken för att du ska prokrastinera igen.

(Och din nattsömn blir bättre igen.)

—-

Veckans fråga: Hur hanterar du dina jobbiga arbetsuppgifter för att undvika prokrastinering?
Lämna en kommentar här eller skicka ett mail!

—-

Nästa vecka i bloggen
Content Marketing är hett! Var och varannan reklambyrå kallar sig numera för “contentbyrå”. Och jag har bloggat om förträffligheten med Content Marketing tex härhärhär och här.

Men jag börjar misstänka att content inte är king. Att det finns en uppenbar akilleshäl i tänket.

Vilken akilleshäl? Svaret kommer nästa vecka här i bloggen. För att inte missa inlägget: skriv upp din mailadress i den orangea rutan nedan.

—-

Veckans verktyg: Anti-Social

antisocial-ikonJa, ibland är det svårt att få saker gjorda. Inte bara för att man prokrastinerar, utan för att man blir störd. Telefonen plingar och buzzar och datorn flashar med inkomna email.

Man kan hantera detta på olika sätt. Ett sätt är att förlita sig på sin självdiciplin: man kan stänga av mobilen och koppla ner datorn i offlineläge.

Detta har dock aldrig funkat för mig. Min självdiciplin är inte stark nog, och jag faller alltid för frestelsen att kolla om jag fått en ny gillamarkering på Facebook.

Istället använder jag programmet Anti-Social. Det funkar så här:
1. Du fyller i vilka sajter jag inte vill kunna gå in på (Facebook, Twitter, Instagram, etc)
2. Du sätter en timer, tex på 1 timme.
3. Du klickar på OK.

Anti-Social stänger då delvis av ditt internet. Under tiden kan du fortfarande skriva ditt blogginlägg online, eller vad du nu vill göra, men du kan inte surfa in på Facebook och slösa bort din tid.

Ett syskon-program från samma utvecklare är Freedom, som funkar ungefär likadant. Värt att ta en titt på om du liksom jag lätt blir distraherad på jobbet.

Artikelskribent:
Adam Haglund

Lämna ett svar