Sommar! På Apelöga växlade vi upp till högsta växel i bildbanksproduktionen (med målet att öka mångfalden hos bildbyråerna). Samtidigt gjorde vi diverse roliga fotouppdrag, som till exempel när vi besökte APL:s nya lokaler.
Vill du se mer bilder från våra plåtningar? Följ oss på Instagram!
De bästa bilderna från maj
De bästa bilderna från april
De bästa bilderna från mars
De bästa bilderna från februari
De bästa bilderna från januari
33 m² av Malmös offentliga yta upptas nu av mina bilder. Man kan bli mallig för mindre. Utställningen, som just nu hänger på Posthusplatsen i Malmö, heter Årsrik och består av 40 porträtt på Malmöbor mellan 67 och 100 år. Utställningen är gjord på uppdrag av Malmö Stad och fotades under 4 dagar i april. Tanken med utställningen är att minska åldersdiskriminering och bidra till möten mellan generationer. Årsrik är en turnerande utställning och kommer att hänga på olika platser i Malmö sommaren 2021. Posthusplatsen, 1 juni – 13 juni Värnhemstorget, 15 juni – 27 juni Lördagsplan, 29 juni – 11 juli Hyllie stationstorg, 13 juli – 25 juli Här skriver Malmö Stad lite om utställningen.
Den här resan påbörjades faktiskt för hela fem år sedan när vi fick i uppdrag av KAN att göra reklamfilm åt Malmotown. Den ena filmen skulle handla om det nya företaget Påhoj, med stjärnskottet Lykke von Schantz i spetsen. Spola fram klockan fyra år och det var dags för Påhoj att äntligen lansera sin produkt. Lykke kontaktade oss för att ta fram lanseringsfilmer och stillbilder. Påhoj tillverkar cykelstolar som även kan användas som barnvagn. Smart! Samarbetet inleddes med en brainstorming. Utgångspunkten var en något begränsad budget samt en vilja att maximera output. Så vad kunde vi på Apelöga göra för att ge Påhoj så mycket film och foto som möjligt för pengarna? Och hur hårt kunde vi pressa våra grymma men unga modeller Folke och Ada som inte var mer än 3-4 år gamla vid inspelningen? Och kunde vi lita på vädret? Anything that can go wrong, will go wrong. Murphy’s law. För att hinna allt rekade vi locations ett par veckor innan inspelningen. Allt behövde vara någorlunda nära varandra och vi bestämde oss för att Folkets park var en bra utgångspunkt. Rebecca tog testfoto och jag filmade en testversion av varje reklamfilm för att få en uppskattning av vilka vinklar som funkade och vilka hinder som fanns. Produktionsdagarna inleddes och det flöt på bra. Vi planerade inspelningen och fotograferingen så att barnen endast behövde vara på plats 3-4 timmar per dag och då med magen full av fika. Och fika blev det, så till den grad att Folke själv sa att han hade ätit för mycket glass. Tiden var knapp. Vi hade ungefär två inspelningstimmar per film, så omtagningar var egentligen inget alternativ. Vi var ett litet team. Rebecca ansvarade för stillbilderna, jag hade med mig fotografen Jakob som gjorde ett grymt jobb på kort tid och Therese höll som vanligt koll så att allt flöt på som det skulle under dessa två intensiva inspelningsdagar. Vi väntar fortfarande på att få lov att visa alla fyra filmer men nedan är de tre som Påhoj har publicerat. Vill ni också göra reklamfilm? Tveka inte att Maila mig!.
Det korta svaret är ingenting, men jag återkommer till det. Ibland blir det inte som man hade tänkt sig. För ett par år sen fick vi uppdraget att ta med två personer till Kullaberg för att ta lite bilder på dem. Lite av ett drömuppdrag faktiskt eftersom vi fick styra mycket själva och miljön är fantastisk. Vi fotade i några timmar, alla var glada och uppdragsgivaren, som var med på plats verkade nöjd. Dagen efter skickade vi ovanligt många, enligt oss väldigt bra, urvalsbilder till uppdragsgivaren som svarade med glada tillrop. Så långt allt gott. Men sen tog det stopp. Det kom aldrig någon bildbeställning. Det som hade hänt var att behovet av dessa bilder inte fanns längre. Uppdragsgivaren, som varken säljer kläder eller naturupplevelser, hade en idé som skiljde sig från hur det brukar se ut. En idé som vi älskade, men som av någon anledning inte längre flög internt. En bra bild är en bild som uppfyller sitt syfte. Dessa bilder gjorde inte det. Ur vårt perspektiv är det här vårt bästa misslyckande. Vi var och är fortfarande nöjda med bilderna och vår uppdragsgivare var det också, men någonstans var det någon som tyckte annat. Ärligt talat minns jag inte exakt hur snacket gick i de efterföljande mejlkonversationerna. Jag väljer att se det som att det var syftet med bilderna som var fel, inte bilderna i sig. Bra eller dåliga, här är några av bilderna: Min kollega Nathalie skriver fint om en annan bild från samma tillfälle – Att förbättra något bra. Vår kontaktsida hittar du här. Hör av dig om du behöver bilder från Kullaberg, eller om du är eller känner någon som är i behov av en fotograf i Skåne.
Trots att det gångna året var som det var, hade vi på Apelöga ändå turen att få komma ut på en del uppdrag. Inte så många som vi kanske hade tänkt eller önskat, men bra bilder kan komma oavsett om det är stora produktioner eller snabba reportage. Vi fotograferade mycket för Malmö Stad, ett uppdrag där premissen var att gestalta flera av Malmös områden. Ett uppdrag som detta är väldigt tacksamt under en pandemi, eftersom vi inte alltid behöver vara beroende av modeller eller att komma in på olika platser. Att själva kunna planera var, hur och när fotograferingen skulle göras gör jobbet både roligt och utmanande – men självklart fanns en underliggande brief från kunden. En produktion som var raka motsatsen till detta var när vi under två dagar spelade in film och fotograferade för Påhoj, ett företag som skapar en speciell typ av cykelsits som även går att använda som barnvagn. I denna produktion hade vi flera modeller, flera locations och en hel del planering kring det med hjälp av vår projektledare Therese. Sammanfattningsvis blev det ändå ett bra 2020 under omständigheterna. Och vi fick till viss del lov att göra det vi brukar, om än i mindre skala. Reportage, porträtt, lifestyle och lite studio. Kika nedan för att se några av våra absoluta favoriter från året! Vi har såklart många fler, om ni är nyfikna kan ni kika på vår Instagram!
Ibland har man en bild som redan är bra som den är, men man kanske ändå vill ge den det där lilla extra – för att man kan! Nedan tänkte jag visa ett exempel på just en sådan bild som i all sin enkelhet är väldigt fin men som också kan göras till något annat. Vanligtvis ser vi den här typen av retusch i exempelvis reklam, där det är lite av en grej att putsa till verkligheten. För att se före och efter bearbetning – dra reglaget fram och tillbaka (vänster är före och höger är efter). Under bilden nedan följer även en beskrivning av vilka förändringar som gjorts och varför. NY HIMMEL (1) Himlen i originalbilden är ganska enkel så här ville jag lägga till något med lite mer händelse. Därför fick det bli en med moln. Jag tänkte då också på att anpassa dessa efter bildens form för att skapa känslan av inramning. Alltså, lägg märke till att molnen “stiger” både i höger och vänster kant och på så sätt nästan omsluter personen på klippan. Jag har även valt att plocka bort den lilla fågeln som seglar på den första himlen. Inte för att jag har något emot fåglar, utan för att den var så pass liten här att det nästan kunde misstas för skit på linsen… SYNKA LIKNANDE FÄRGER (2) Det kan upplevas lite störande för ögat om man har flera färger i samma bild som nästan är likadana, men inte riktigt. Därför har jag här valt att jobba tonen i vattnet åt mer grön/turkos eftersom att jag satte den färgen på himlen. Som man ser i originalbilden är vattnet och himlen där betydligt längre ifrån varandra i färgsynk. FÖRSTÄRK EFFEKTER (3) Det vilda stänket från vattnet gör mycket av livet i bilden, därför ville jag förstärka detta genom att lägga till extra “splash” på några ställen. Med hjälp av en vit pensel har jag i Photoshop kunnat efterlikna verkligheten. Viktigt att tänka på vid ett sådant moment är att försöka räkna ut var stänket skulle ske om det var på riktigt, alltså i detta fall var vattnet möter sten och där det redan finns begynnelse till effekt, så att resultatet blir realistiskt. (Se var jag lagt effekten utmärkt med ring och asterisk*) ALLMÄN UPPFRÄSCHNING (4) Sist men inte minst, det gamla vanliga. Städa, forma, förenkla. Lägg på lite kontrast, addera lite schysst färgton och så vidare. Ett hett tips är att experimentera en aning med färg i skuggor och svarta partier, detta kan göra stor estetisk skillnad! Slänger in ett exempel här nedan från hur jag har valt att göra den färdiga bilden. Denna gången blev det lite röd ton i det mörka. Voilá! (Och oroa dig inte för odiagnostiserad färgblindhet om du inte ser så stor skillnad här… den är ganska diskret.)
På Apelöga fotograferar och filmar vi mest kommersiellt åt företag och organisationer, vårt material återfinns bland annat i kampanjer, i företags bildbanker och i årsredovisningar. När Corona drog in förra våren slutade det plinga i inkorgen. Företagen satte foten på bromsen och vi blev tvungna att korttidspermittera hela kontoret. Tidningar och magasin fortsatte däremot att höra av sig och vi kunde, bland annat därför, hålla oss flytande. Vi blev påminda om vikten av att ha inkomstkällor från flera håll och är glada över de uppdrag som, trots Corona, ändå hittar fram till oss. Just nu pryder våra bilder framsidorna av de senaste upplagorna av Språktidningen, Akademikern (både fram och baksida) och tidningen Motor. Det gillar vi och det peppar oss att fortsätta leverera bra bilder oavsett om det är kommersiella eller redaktionella uppdrag. Kontoret då? Ja, vi är fortfarande väldigt påverkade av Corona och några av oss är fortfarande permitterade. Om man väljer att se ljust på situationen, har vi mycket tid till nya fotograferingar. Så har du en idé du vill bolla, eller ett uppdrag att lägga ut – hör av dig. Bilder ur Akademikern: Bilder från uppdraget för Språktidningen: Bilder från uppdraget för tidningen Motor: Vi tar gärna emot fler redaktionella uppdrag, utöver våra kommersiella, mejla mig gärna om du har ett behov som du tror att vi kan hjälpa dig med.
Vad gör man när man har för mycket tid? Man utmanar sig själv såklart! För några veckor sedan satt jag, Rebecca, på kontoret och rullade tummar. Lite för länge kan jag ärligt erkänna, så jag gjorde som jag brukar när inspirationen sinar – Pinterest. Hur många bilder har jag inte sparat och hur många gånger har jag inte tänkt, “det där ska jag testa en dag”. Well, pandemin är fortfarande i full gång och effekterna av det har tyvärr varit att vi har lite för mycket tid att slösa. Så varför inte försöka vända det till något positivt? Allt det där som jag tänkt att jag skulle göra när jag hade mer tid, testa nya sätt att fotografera, redigera, ljussätta på. Jag är lyckligt lottad att arbeta med drivna kollegor som pushar mig till att använda tiden till att utvecklas, jag är också lyckligt lottad att få tillgång till en stor modellbank med människor som tycker det är roligt att vara med på bild. Så jag satte mig ner och gjorde en plan. Vad är några saker jag nästan aldrig använder i mina bilder? Stranden, starka färger och blixt på location. Det viktiga med att testa nya saker är att ge det en ärlig chans och märker man att det inte funkar, så släpper man det. Jag hade planerat att sätta upp en bakgrund med ett stort tyg på location utomhus. Problemet? Vi hade valt att vara nere på Ribban i Malmö en oerhört blåsig dag – alltså extremt blåsig. Det gick inte. Jag har lärt mig att tänka snabbt i situationer som dessa och slutat lägga energi på saker som inte blir bra. Det är lätt att fastna i ”Nu blev det inte som jag tänkt, då är det dåligt.”. Men oftast blir det faktiskt bättre och så kan man testa det man tänkte en annan gång istället. I det här fallet, när det inte blåser så mycket.. Utöver att göra saker på location som jag inte var van vid, så som att felberäkna vinden och använda blixt som upplättning, så ville jag jobba med att förstärka de redan starka färgerna i efterbehandlingen. Normalt jobbar jag mycket med mörka och dova färger, så det här kändes som att vara på tunn is. Hur långt drar man i mättnaden, innan det blir för mycket? Jag kan erkänna att det tog ett tag för mig att landa, och ett par vändor med feedback från kollegorna. Resultatet ser ni nedan. Hur tycker ni det blev? Om du har en utmaning åt oss, skicka gärna ett mail.
Den här tiden på året kan det vara svårt att hitta inspirationen och motivationen att ge sig ut och fotografera. Det är lätt att hitta ursäkter: vädret, kylan eller, den vanligaste ursäkten av alla, avsaknaden av prylar. Just prylar är något som de flesta fotografer har alldeles för mycket av, men trots det saknas alltid något – åtminstone har jag alltid känt så. Ibland är det bra att påminna sig om att fotografi handlar om att se och inte om vad man håller i handen. Min kollega Michael, filmare och regissör på Apelöga, gav mig en nyttig utmaning i somras. Han köpte en riktigt usel kamera för 100 kronor på blocket och gav mig i uppdrag att ta bra porträttbilder med den. Det blev en film, se den gärna. Bildskapande handlar inte i första hand om teknik. En fotograf som inte kan ta en bra bild med en dålig kamera kan inte ta en bra bild med en bra kamera heller. För att ta bra bilder behöver du som fotograf i första hand kunna läsa av ljuset. Sen gäller det att hitta ett utsnitt och en komposition som lyfter din berättelse eller framhäver ditt motiv på ett önskat sätt. När allt det är på plats återstår ändå det viktigaste: hur du som fotograf förhåller dig till det du har framför kameran. Om du fotograferar människor återspeglas ditt förhållningssätt i deras uttryck. Tillbaka till idétorkan, för om det överhuvudtaget ska bli en bild behövs ett motiv. Ibland känns det verkligen som att det inte finns någonting som är värt att fotografera. Kanske har man sett och imponerats av andra fotografers bilder, men kan inte riktigt implementera det i det egna fotograferandet. Så, vad gör man? Det enda som fungerar för mig är att fotografera mig ur perioder av låg inspiration. Jag börjar med att begränsa mig rent tekniskt till en kamera och ett fast objektiv. Därefter sänker jag kraven på perfekta ljusförhållanden och fotograferar det som utspelar sig i min vardag. I mitt fall blir det mest bilder på mina barn när de hittar på olika saker. Merparten av dessa bilder visar jag inte för någon, men fotar man bara tillräckligt mycket så kommer det att leda till bra bilder och så småningom nya idéer och ny inspiration. Från familjealbumet:
I slutet av 2020 åkte vi från Malmö till Strömsund som ligger 3 timmars bilfärd norr om Sundsvall för att göra film åt Uniper. Energibolaget har investerat i stora batteristationer som ska användas tillsammans med vattenkraftverket på Lövön. Läs mer om projektet här. Filmen vi åkte dit för att producera skulle kort berätta om projektet samt visa när batterimodulerna blev installerade. Dagen innan vi åkte upp var det inte en snöflinga i närheten av platsen vi skulle filma. Men från det att vi åkte upp till det att vi åkte hem igen (närmare 18 timmar var vi i Strömsund) snöade det konstant. Några decimeter snö över en natt! Under resan passade vi även på att göra en Behind the scenes film som ni ser ovan följt av lite bilder från uppdraget. Vi var förvarnade om väderprognosen men kunde som skåningar ändå inte riktigt greppa hur mycket det kunde snöa. Men filmen skulle göras ändå, show must go on. En liten sidohistoria som jag gärna delar med mig om är hur jag och min fotograf Peter hade förberett oss så gott vi kunde med underställ, överdragsbyxor och ylletröjor. Vår praktikant Jonatan däremot, han körde jeans, sneakers och en vinterjacka där knapparna gått sönder så han stängde jackan med säkerhetsnålar. Whatever works! Uppdragets slutresultatet? Det ser du nedan. Att göra content för bolag, att beskriva deras projekt och värderingar är något vi gör ofta här på Apelöga. Vill du också göra film med oss? Såklart du vill! Maila mig här!
I ett tidigare inlägg har vi skrivit om hur en bra bild kan skapa mervärde. Kortfattat handlar det om att en bra bild förstärker ditt företag och en dålig bild kan försvaga. Genom att ha bra medarbetarporträtt ökar du sannolikheten till att andra vill jobba med er. Nu träder vi in i ett nytt år, förhoppningsvis ett som kommer bli lite lättare att navigera i än det föregående. Men oavsett rådande omständigheter fortsätter världen snurra. Det innebär såklart också att ett företags behov av nytt material finns kvar eller kanske rentav ökar. Kanske är det här året ni väljer att uppdatera era porträtt? När det kommer till medarbetarporträtt kan det se ut på många olika sätt och kan tas på många olika platser. Det gäller också att hitta ett sätt att ta porträtt som speglar er verksamhet och skapar förtroende i er bransch – ska de vara lekfulla eller allvarsamma? Eller något där i mellan? Ska bilden tas i någon speciell miljö som säger något om ert företag? Det finns många vägar att gå, fundera på vad som passar ert företag bäst och satsa på det. Vi sitter gärna med i ett samtal och pratar om vilka bilder som skulle passa er. Oavsett om det landar i att bilderna tas i studio, på kontoret eller ute i en park, ser våra fotografer till att anpassa sig efter hur eventuella restriktioner ser ut. På Apelöga är vi, har alltid varit och kommer fortsätta att vara så flexibla som det går, även i dessa tider när det verkligen krävs. Här kommer inspiration i form av några exempel på hur olika medarbetarporträtt kan se ut. Hör gärna av er om ni funderar på nya bilder för att diskutera vad som skulle passa just ert företag.
Då var min praktik på Apelöga slut, för mig Jonathan alltså, efter att ha varit här på Apelöga under hösten 2020. Oj vad det har gått fort, men det gör det när man har roligt sägs det och roligt har jag haft! Inför praktiken var jag något nervös, jag visste inte vart jag skulle landa under höstterminen. Dessutom var Covid-19 i full fart och jag var orolig om jag skulle få möjlighet att göra några roliga eller spännande jobb. Vem vet, jag kanske bara skulle få sitta hemma och redigera bilder hela dagarna? Men det var inte planen för mig. När jag fick beskedet att jag skulle få göra min praktik på Apelöga blev jag något lugnare, det var trots allt nummer 1 på min önskelista av praktikplatser. Men helt lugn blev jag inte förens någon vecka innan jag började. Jag öppnade min mail en morgon och där låg ett mail från Apelöga, med alla medarbetare som avsändare. Jag öppnar mailet och hittar ett personligt kort som hälsar mig välkommen samt ett upplägg av första veckan och vad jag skulle få göra. Kände mig som en del av gänget innan jag ens börjat och den känslan blev bara starkare med tiden. Nu har jag varit här i några månader och har fått möjligheten att göra en massa roliga uppdrag. Allt från att fotografera Malmös olika sidor till att dokumentera stora energileverantörers diverse utbyggen och utveckling. Jag har även fått följa en man som bygger bilar värda miljoner. Oavsett vad uppdraget har varit så har jag haft ett toppen team i ryggen som har hjälpt och stöttat mig på vägen. Covid-19 har ställt till det en del under hösten men vi har, tillsammans med våra uppdragsgivare, kunnat hitta lösningar på de problem som har uppstått. Jag har fått lära mig massor om att fotografera på uppdrag, hur man måste vara flexibel och uppmärksam samt att det alltid finns fina bilder att ta om man bara letar ordentligt. Rebecca, en av fotograferna, har visat och lärt mig massor om bildredigering och hur man kan spara timmars arbete med några snabba klick. Det har varit en lifesaver vid mer än ett tillfälle! Men alla här hoppar in och hjälper en. Therese, vår projektledare, finns alltid där med ett leende och guidar en fram när man känner sig vilsen. Michael, filmare och regissör, full av energi tar med en på häftiga filminspelningar och har ofta ett skämt i bakfickan. Christian som också är fotograf och min handledare tar med mig på massa fotouppdrag där han visar hur man tar intressanta och unika bilder. Summan av kardemumman är att detta halvår jag haft här har varit väldigt roligt och lärorikt och jag tackar alla på Apelöga för denna tiden! Här följer några av alla bilder jag tagit under min tid här. Skulle du också vilja ha din praktik på Apelöga? Hör av dig!
“Photography has no rules, it is not a sport. It is the result which counts, no matter how it is achieved.” – Bill Brandt Citatet ovan är från den berömda fotografen Bill Brandt och han berör något i citatet som jag tänker på när jag är sugen på att köpa en ny kamera eller objektiv – kommer det här verkligen att göra mina bilder/filmer bättre? När jag levererar en film eller när våra fotografer visar deras senaste bilder för våra uppdragsgivare är det väldigt sällan de frågar vilken kamera vi använder. De bryr sig inte om att vi har fått kämpa mot taskiga väderförhållande, krångliga menyer på våra kameror eller sovit dåligt på grund av småbarn med järnviljor – det är bilden, det är filmen, det är resultatet som betyder något. Men sen finns det de andra. De okunniga. De lite dryga. “Wow vilka fina bilder, du måste ha en bra och dyr kamera.” – Uppdragsgivare, familjemedlemmar, vänner osv. Det är ju inte kameran som tar bilden, det är fotografen, protesterar vi. Men om sanningen ska fram, så har de ju rätt i sitt påstående. Vi har oftast en väldigt bra kamera. Varför har vi det, om det ändå är fotografen som tar bilden? Med den frågeställningen i bakhuvudet ville jag utmana vår fotograf Christian. Kunde han lägga ifrån sig sin Canon 5D mark IV och svindyra Sigma Art-objektiv och ta lika bra bilder med en sämre och billigare kamera? Se utmaningen i filmen ovan!
