En bild för 100 000 kronor

En bild för 100 000 kronor


Så funkar bildbyråbranschen

Varje månad får vi en försäljningsrapport från bildbyrån Maskot som vi är anslutna till. Rapporten redovisar vilka av våra bilder som sålts och till vilket pris. Oftast handlar det om relativt små belopp per bild, när provisionen är avdragen.

Just den här gången såg allt ut som vanligt, bortsett från en bild. Det var något som inte stämde med siffrorna. Jag kontaktade Maskot och sa: ”Det blivit fel med decimaltecknet, summan är alldeles för hög. Vänligen korrigera och skicka en ny rapport.”

De svarade att summan faktiskt stämde. Det var inget fel med decimalerna.

“Summan stämde. Det var inget fel med decimalerna.”

Summan som redovisades i rapporten var vår del, efter att säljarnas provision (cirka 40-60%) dragits av. I det här fallet var ett par extra mellanhänder inblandade, som vardera fick en stor andel provision.

Jag räknade baklänges, lade till mellanhändernas provision, får att få fram ursprungssumman.

Resultatet: Bilden hade sålts för 100 000 kr.

Jag drog efter andan. Vem köper en bild för 100 000 kr, och varför?

Microstock

När Istockphoto startade omkring millenieskiftet förändrades bildbyråbranschen radikalt. Istockphoto började sälja bilder extremt billigt, sällan dyrare än 10 kronor per bild, för royaltyfri användning. Affärsmodellen som kallas microstock vad född.

De gamla byråerna höll fast vid sina affärsmodeller, tog mångdubbelt betalt, och hoppades att microstock bara var en fluga. De hoppades förgäves.

“De hoppades att microstock bara var en fluga. De hoppades förgäves.”

Istället fick Istockphoto flera efterföljare. Entreprenören Jon Oringer startade Shutterstock 2003 med samma affärsidé, och en mängd liknande byråer följde i deras spår.

Gemensamt för microstock-byråerna är att de har extremt stora bildarkiv – miljontals bilder – och bilderna säljs väldigt billigt. Ibland är de till och med gratis.

Premium

Hur gick det för de konventionella byråerna? Jo, många av dem gick i graven. Deras gamla affärsmodeller, baserade på negativ och dior, kunde inte konkurrera.

Men microstock dödade inte all konkurrens. Paradoxalt nog överlevde dess motsats, bildbyråer som satsat på premiumbilder.

“Premium” är ett vagt begrepp, men det syftar på en affärsmodell med färre (och bättre) bilder, till högre priser (1 000 – 6 000 kr/bild).

Hur kunde dessa dyrare bildbyråer överleva?

“Ibland attraherar inte ett lågt pris. Kunden vill hellre slippa lägga tid på att leta.”

Jo, för att tid är pengar. Ibland attraherar inte ett lågt pris. Kunden vill hellre slippa lägga tid på att leta bland miljoner dåliga bilder, och betala för att direkt hitta rätt bild.

Det handlar om kvantitet (microstock) kontra kvalitet (premium). Det senare kostar.

Microstock + Premium

Det finns alltså två typer av bildköpare:
De som vill betala för premium, och de som hellre vill leta bland microstock.

De stora bildbyråerna har fattat detta. Gettyimages (premium), världens största bildbyrå, köpte upp Istockphoto 2006 för att bredda sitt sortiment med microstock. Och Shutterstock (microstock) satte nyligen igång premium-satsningen Offset.com.

Och under tiden har Istockgrundaren Bruce Livingstone startat en helt ny typ av byrå, Stocksy, med målet att sälja ”bilder som inte känns som bildbyråbilder”.

Exklusiv användningsrätt höjer priset

Hur var det nu med vår 100 000 kronors-bild?

Vi gjorde några efterforskningar, för att få veta varför någon tyckt bilden var värd så mycket.

Vi fick veta att det var en kund i Storbritannien som köpt bilden. Och att det var via en utländsk bildbyrå där våra bilder fanns representerade.

“Den här kunden ville ha bilden för sig själv. Och då var det värt att betala.”

Kunden hade i det här fallet velat ha exklusiv rätt till bilden, i fem år, vilket tryckte upp priset till cirka 20 gånger ordinarie pris.

(Det är också anledningen till att jag inte visar bilden här i bloggen, av respekten för kunden som betalt för att ha bilden för sig själv.)

Även vid ordinarie pris gäller fri användning (royaltyfritt), men inte exklusiv användning. Bilden kan alltså i vanliga fall säljas igen och igen, till vem som helst.

Den här kunden ville ha bilden för sig själv. Och då var det värt att betala.

Vilken typ av bilder säljer? Här finns ett inlägg om bildbyråtrender.

—-
Apelöga är en byrå som hjälper företag att skapa stark visuell kommunikation med hjälp av foto och film.
Läs mer här.

Artikelskribent:
Adam Haglund

3 reaktioner till “En bild för 100 000 kronor”

Lämna ett svar