Intervju: Annika Jönsson, Creative Editor på TT

Intervju: Annika Jönsson, Creative Editor på TT


– Bilder i dagstidningar säger nästan ingenting. Bilderna är i bästa fall som ett komplement till texten. I sämsta fall är bilden bara ett pynt. 

September, 2014
Jag träffar Annika Jönsson på TT Nyhetsbyrån, som huserar Katarinavägen vid Slussen i Stockholm. I vanliga fall bjuder kontorets stora panoramafönster på storslagen utsikt, men idag har en tjock dimma lagt sig över Mälardalen.

Annika Jönsson är bildredaktör med titeln Creative Editor. Hon började sin yrkesbana som vikarie på Bildhuset och blev kvar. Via ett antal uppköp och sammanslagningar, via Pressens bild och Scanpix, har hon nu hamnat på TT Nyhetsbyrån.

Från början hade hon tänkt sig en framtid som grafisk designer, men när hon under skoltiden fick uppgiften att göra en kamera av en teburk så fastnade hon för fotografi. Det ledde såsmåningom till studier på ICP i New York och sedan till Konstfack med inriktning fotografi.

– Då ville jag bli fotokonstnär. Efter skolan började jag jobba som assistent till arkitekturfotografen Max Plunger och kopierade 4×5”-färgnegativ. Men så dök ett vikariat på Bildhuset upp. Och där är jag kvar.

“Vi söker efter en fotograf och ett projekt som skildrar det svenska samhället.”


Stora Fotopriset

Tid tiden för denna intervju närmade vi oss deadline för inlämning till TT:s Stora Fotopris. Annika Jönsson sitter med i juryn som sekreterare, utan rösträtt.

– Jag tycker att det är ett jätteviktigt pris, för att det handlar om Sverige. Vi söker efter en fotograf och ett projekt som skildrar det svenska samhället.

Vad är det svenska samhället, hur ser det ut? 

– Det har vi ingen definition på. Men vi kan se att andra tävlingar, till exempel Årets Bild, mest prisar reportage fotograferade utomlands. Därför tycker vi det är viktigt att lyfta upp det svenska.

Vad är anledningen till att så många prisade bilder tas utomlands?

– Jag tror det främst beror på att när man är utomlands så jobbar man hela tiden. När man är hemma är man ledig. En annan förklaring att det är svårt att fotografera sitt eget liv, att gräva där man står. Kanske man är hemmablind.

“Bildspråk? Jag förstår inte vad folk menar när de säger det. “

”Bildspråk är bara manér och teknik”

Vi börjar prata om olika fotografers bildstilar, och kommer in på begreppet bildspråk.

– Bildspråk? Jag förstår inte vad folk menar när de säger det. Men det låter ju fint.

Hon tillägger:
– Man har inte ett ”bildspråk”. Man har möjligtvis ett manér med vilket man kopierar sina bilder på. Eller kanske en viss typ av glugg man använder. Men det är ju inte ”bildspråk”, det är en teknikgrej. Det handlar snarare om en bild-dialekt, inte ett bild-språk.

Bildspråk ur en ekonomisk synvinkel

– Men, det är också en större fråga än bara det estetiska. Problemet är att många bildköpare vill ha fotografer med ett eget ”bildspråk”. De vill ha en viss stil. Därför är det lättare att som fotograf marknadsföra sig om man profilerar sig med ett visst ”bildspråk”. ”Om ni köper min tjänst så kommer det se ut så här.”

“Vi har nio anställda fotografer TT. De har inget manér, inget ‘bildspråk’”

– Här på TT har vi nio anställda fotografer. De har inget manér, inget ”bildspråk”. De kopierar sina bilder så lite som möjligt, för att det ska fungera i alla tidningar i hela Sverige. De ställer förstås bilderna så att det blir rätt färgbalans och ljus och så vidare, men de drar till exempel inte ner mättnaden på det sättet som är så populärt idag.

Om bildbyråbilder

Vi pratar vidare om vilka bilder som säljer, och hur bildbyråmarknaden fungerar:

– Bilder som tas för att hamna i en bildbyrå ska innehålla människor, helst fler än två personer, som gör någonting. De samtalar, de interagerar på något vis. De kanske är på en bar, eller ute och går. Och det är svårare än man tror att ta de här bilderna, utan att det blir knasigt.

– Vad som också efterfrågas är en ”nordisk känsla”. Lite ljusare bilder.

“Bilderna måste spegla ett samhälle som inte ser ut som bullerbyn.”

Nya ideal

– Nu har vi dessutom ett nytt ämne som efterfrågas. Det handlar om jämställdhet och mångfald, antagligen för att många företag och organisationer behöver bilder som visar dessa nya värdegrunder. Bilderna måste spegla ett samhälle som inte ser ut som bullerbyn.

– Vi på TT säljer också bildbanksbilder som egentligen är nyhetsbilder. Tänk dig bilder som tagits från ett vulkanutbrott, kanske med en kille i förgrunden som tittar på utbrottet. Det är inte en bild man kan arrangera. Därför blir det en effektiv och spännande bild, som är säljbar i olika sammanhang.

Säljs fler eller färre bilder nu idag, när ”alla är fotografer”?

“Alla är fotografer? Nej. Alla har en kamera. Det är inte samma sak.”

– Jag tror att antalet köpta bilder ökar. En dagstidning köper inte bara bilder till tidningen, utan vill också använda dem på webben och i sociala medier och så vidare. Men marknaden växer nog inte, eftersom köparna betalar mindre per bildanvändning än tidigare.

– Men att ”alla är fotografer”? Nej. Alla har en kamera. Det är inte samma sak. Det mesta jag ser på Instagram är mediokert.

Om bilder i dagspress

Hur är det med klyschan ”en bild säger mer än 1000 ord”?

– Nja, väldigt sällan. När man tittar i tidningar så säger bilder nästan ingenting. Det är oftast män i kostym, och så kanske det handlar om Bryssel. Alltså, bilden i dagspress fungerar i bästa fall som ett komplement, i sämsta fall ett pynt. Bildens funktion är att hålla kvar läsaren, och att sätta en ton för artikeln.

– Undantaget är de få bildreportage som ibland syns, där man låtit en fotograf få ta en berättelse hela vägen. Jag hoppas på fler, och mer utrymme för, längre bildreportage.

Journalisten vs bildjournalisten

– Jag tror att journalister som jobbar med text alltid vinner över bildjournalister. De har en annan tyngd.

Varför?

– Kanske för att de är bättre på att prata.

Är ord bättre på att berätta en historia än vad bilder är?

“Bilden är ovärderlig för att få folk att ta sig in i en text.”

– Ja så kan det vara. Om du ska berätta en historia eller händelse så behöver du mer än en bild. Men du behöver å andra sidan mer än ett ord också. Bäst blir det om de båda samverkar. Om du vill att någon också ska läsa din text, så tror jag att bilden är ovärderlig för att få folk att ta sig in i den.

Om konst och journalistik

Annika Jönsson, med sin bakgrund i konstfotografin, kan se hur konsten och bildjournalistiken korsbefruktar varandra.

– Ja, se tillexempel Pietro Masturzos vinnarbilder från World Press Photo 2010 – människor på tak i Iran – eller denna vinnarbild av WPP, människor som står med sina mobiltelefoner sträckta mot himlen, för att få bättre signal. Det hade kunnat vara konceptuellt konstfoto, men det är på riktigt.

– Och David Magnussons Purity. En del tycker att detta är konstfoto. Men jag tycker det är bildjournalistik. Tycker inte han arrangerar särskilt mycket, utan han har jobbat journalistiskt, med en stark story. Sedan har han förvisso kopierat bilderna på ett visst sätt och ”maskinen” han använder, en storformatskamera, är kanske mer i konstfototradition.

Om medvetenheten kring fotografi och bildkommunikation

Är vi bra på att tolka bilder?

“Förstår folk hur mycket det luras med bilder i glassiga magasin?”

– Jag skulle önska att det undervisades mer om hur man läser av reklambilder. Och hur människor framställs i reklam. Det finns paralleller mellan hur unga tjejer uppfattar sig själva och hur reklamen ser ut. Även om många vet att bilderna är photoshoppade, så tror jag inte folk fattar hur mycket.

– Många tänker nog ”den där bilden är fixad” eller ”det kanske inte hände på riktigt”. Men förstår folk hur mycket det luras med bilder i glassiga magasin?

– Man skulle behöva prata mer om bildkommunikation. När jag gick i skolan tog man upp exempel från Sovjettiden, där någon person suddats bort, och att man förstod att det var propaganda. Men det var allt, sedan snackades det inte mer om sådant.

Om nyhetsbilder och kloningsverktyget

– När det gäller nyhetsbilder får man absolut inte använda klonstämpeln. Men… det var en fotograf som för några år sedan fick sparken för att han hade flyttat en basketboll lite, för att få en bättre bild. Fast då kan jag tänka att det påverkar ju inte slutresultatet. Matchen slutade ändå 84-78 (se bilden här). Så i vissa fall kan jag tycka att det egentligen inte spelar någon roll… men ändå gör det det.

– Klona går inte. Det måste finnas regler när man håller på med nyhetsfoto. Det är viktigt att man inte håller på och tramsar med det där. Man får inte fejka i nyhetsrapportering.

“Verkligheten runtomkring var manipulerad.”

Om regler och andra sätt att manipulera

– Folk borde känna till att det finns regler, och vilka reglerna är inom de olika fotogenrerna. Att man till exempel inte får manipulera inom bildjournalistiken.

– Och man ska alltid vara skeptisk. Vem har tagit bilden och varför? Och vad är det som inte syns i bilden?

Annika tar upp exemplet med en av Paul Hansens bilder från Haiti, på en död flicka som ligger på en gata. En skrämmande bild om jordbävningens offer. Men nästan ännu mer skrämmande var en annan bild tagen i samma ögonblick: På den syns en hel rad av fotografer som alla fotograferar samma döda flicka. Annika konstaterar:

– Bilden i sig var inte manipulerad, men verkligheten runtomkring var manipulerad.

—-

Fler intervjuer i bloggen
Christer Jansson, bildredaktör på Spoon: “Redaktionella bilder har en medfödd trovärdighet.”
Göran Segeholm, författare och fotograf: “Jag räddas dagligen av fotografin.”
Jenny Maria Nilsson, kulturjournalist: “Jag tror att folk längtar tillbaka till en analog värld.”
Per Levander, bildbyrån Maskot: “Det är stenhård konkurrens och branschen har förändrats mycket.”
Sanna Sjöswärd, fotograf: “Vi kan ljuga om allt. Men i kroppspråket syns vad som är äkta.”
David Elmfeldt, grundade av fotosidan.se: “Det är affärstänket som utmärker den professionella fotografen.”

Och här kan du läsa mer om hur bildbyråer fungerar, och hur du kan tjäna pengar på dina bilder.

Nytt inlägg i Apelögabloggen varje tisdagsmorgon. Prenumerera genom att fylla i din mailadress nedan.

Artikelskribent:
Adam Haglund

Lämna ett svar